Norrländska Korrespondenten – 24 januari 1857, sida 3

niniii — LK En gammal prost lig på sitt yttersta. Wid hans säng fatt hans unga proginna, jemte husets adjunkt. Då dessa trodde gubben redan saligen insomnad, fatlade adjunkten prostinnans hand och äberopade ett redan förut gifszet löfte, det hon stulle bli hans fru, med tiden, swartill proslinnan jakade. Gudben, som ännu war långt ifrån död, ting; da upp oc fade: Gud wålsigne er mina barn! På fsrlofningen har jag warit, men på drölloppet kommer jag ide