Norrländska Korrespondenten – 17 januari 1857, sida 2

nn33n3n3nnnnnn H —— dats. Krigsrätten, fom jag ämnar fame markalla ännu i dag, fär emedlertid dör ma mellan er och den olycklige soldaten. Som ni ide innehar någon förtroende. post, liksom öfwersten, får ni mähända behålla er tjent, men om tre månaders högwakt fan ni dock wara säker, äfvene fom att få gifwa karlen ett nöjaktigt fas deständ. Wid detta regemente kommer ni dod ide widare att tjenstgöra, få läns ge jag har ett ord med i laget. Ni vasjar bäst för kronoarbetscorpsen, och der skall ni äfwen blifwa anställd, bered er derpå. Jag har ingenting widare att säga er, ån att ni bärifrän går arrest. Farwäl, herr major! Kokande af ilska, Hwilfen han dock icke wågade att gifwa luft, oröp äfwen majoren af, fom man säger, för att nu sjelf begijwa sig till detta arrestens lugn, som han förut beredt så måaga hundrade andra, men det siod skrifwet i stjcraorna att detta lugn skulle blifwa af föga waraktighet, liksom denna dag sluile blifwa en af de föttretligaste i majorens lefnad. Dunkla rykten öfwer hwad som passerat, hade genom generalens medbhafs