Norrländska Korrespondenten – 17 januari 1857, sida 2

A — wande adjutanter kommit till officerarne, fom nu, i spridda grupper, stodo i tältgatorna, uyfiket afwaktande hwad yt terligare hända skulle. Med en triume ferande mine hösfl den ännu alltjemt lika muntra löjinant H. tal för några af de djerfwaste kamraterna, fom alltid slöto fig fring honom. Nu, mina gubbar, fade han och gned händerna förnöjsamt, yfunna wi hoppas att wår egyptiska (räldom nalkas sitt slut. Den war läng, den war swår, och hela wår rymliga crercisplats har icke så många grässträn, fom de eder och skrubbor Friedbitz Ladus gärdsgärdskansky oc Cerberus (få falla: deg allmänt förste majoren utöst pi of, stackars satar. Wi hafwa innan kort att wänta regent ombyte. Le roi eft mort, vire le roil men war ide N:o 339 Lu: stigs olycka i gymnastiken en Guds ewig lycka sör oss? Karlen mäste belönas. Hwad fågen j gowänaer; Mulle wi ide fala i hop några hackor till den, fom warit ett medel i försynens hand att tysta Cerberi gap? Så fattig jag är, ger jag gerna 10 rdr bfo. Då jag med, jag med, flera flera lifliga röster. Nistilliga andra officerare