de afgift. (AB) — Behandlingen af tryckfrihetsfrågan på wår tifsdag har ådragit sig allmän uppmärtsamhet i Europa, och man finner utförligare redogöreljec derför i en mångt utländska blad. Journal des debats eg nar derät en ledande artikel, som är gan. ffa märklig, emedan den utgör en indi relt oppofitiondartifel emot nuwarande stanska styrelsen och det presstwäng den insört. J artikeln skildras med lifliga färger den lifliga oro, som den kongl. pros positionen framkallat i Swerge, derföre att man fruktat icke att den skulle gå ige nom, utan att den ide skulle tillbafurmvisas på ett nog eflatant fatt, för att för. hindra hwarje förnyande af densamma. Ganska riktigt tecknas derefter den släta roll regeringen och junkerpartiet wid frås gans behandling spelade och den enhallighet, hwarmed förflaget förkastades, hwarwid författaren så äskilt lägger wigt på den entusiasm för tryckfriheten, fom uttalade fig i bondeståndet. Artileln slutar med följande ord: Sälunda skall Swerge bewara orub. bad sin stora och omfångsrika tryckfrihet, bet will fåga den ibland offentliga friljefer, bwilken, såsom Chateaubriand med råtta sagt, om det behöfwes fan erfåtta alla andra. (A. B.)