Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1857, sida 2

delt, ide blott adeligt hjerta, nyligen klappande under den nu till allmån saknad bortgångne Hartmansdorffs bröst, lemnas de föliden Riksdag i afseende på denna fråga följande yttrande, fom wäl förtjenar att ännu behjertas. Efter att hafwa föildrat wädorna af att sålunda i landet ine låta Budthaister, Mahometaner, Owåfar re, Mormoner m. fl. tillade han: De mwärda edamöter, fom yrka, att stars. kytkan ide skall förswaras med lagens vård, hafwa dock ingenting emor, att Tagen skyddar dem sjeljwa till lif och ee gendom. Ar wål då den werdsliga egenbomen mera wärd att förswaras, än ,andliga, eller medborgares tro och vekännelse? Om slikt tal hade blifvit hället i Dem tid, då den store Gustaf II för Swenska kyrkans upprätthållande drog ut i Tiettioäriga friget, hwad skulle man hafva tänkt om de Swen ska medborgare fom sålunda yttrat fig? — — — — —