Norrländska Korrespondenten – 14 januari 1857, sida 1

ffa förbundsdagen egde rättighet att be: wilja fritt genomtäg för de preussistia trupperna genom tyska staterna; oc Bas yern, Wiäirtemberg oc Baden sägas bafs wa protesterat deremot. Osterrike lärer äfwen yttrat betånkligbeter derwid, emes ban utsigt till en sådan fredlig biläag: ning ännu förefinnes. Öfwerste v. Mans teuffel bar den 29 Dec. afrest från Berlin til Wien för att underhandla; Öfters rike å fin fira bar skickat guvernören i Siebenbiirgen furst Schwartzenberg til Paris, fåfom man förmodar för att utwerka att frågan underställes en för detta ändamål särskildt sammankallad fon: gress. Enligt de sista underrättelserna är frågans ställning följande: Preussen fordrar de rojalistiska fångarnas frigife wande utan alla wilkor; Schweiz går in på att nedlägga dem enbängå ggjorra processen, om Neuenberg samtidigt förs flaras oberoende af hwarje utlandsk malt eller garanti lemnas för uppnåcndet of ett sädant mål. Såsom bekant är, hade chinesarne gif wit anledning till Cånfons bombardement derigenom att de den 8 Okt. förl är togo i beslag ett fartyg tillhörig en ene gelsk firma i Hongfong under den förer wändning, att det ide bade fina Poppe i behörtg ordning. Den chinesiska ber sättningen, fom utgjordes af 12 man, bertsördes. Fartygets kapten anförde klagomål hos den engelska konsuln, som i fin ordning beswärade sig bog de dir uesiska myndigheterna. Då detta blef utan våföljd begaf fig amiral Seymour med fin flotta till Canton. Den 21 Okt. förflarade engelska konsuln derstädes, mir Parkes, för vicekonungen Eep att enär twenne förut gjorda framställningar blif-wit lemnade utan afscende, få fordrade han nu upsprättelse inom 24 timmar; om den uteblefwe skulle ben engelska firids. maften anfalla, Till swar derpå frida des werkligen 12 personer till det en geista konsulatet, men det befanns, art dessa iftke woro desamma fom utgjort skeppets besättning, utan fångar ultagna ur fängelserna i Canton. Den 25 Oftober började fiendtligheterna; engelss männen bemäkligade sig efterhand fare: na uti och omkring Canton, 30 chinesiska skepp förstördes och vicekonungens palats bombarderades. Då försi börjadelchine. sarne finna saken obehaglig, men förut bade de wisat den största liknöjdhet. D. 30 Okt. tillsände amiral Seymour vice: lonungen en not, af hufwudsakligen föl jande innehåll: amiralen hade förut lå tit underrätta bonom att han fordrade samma råttighet för främmande repros sentanter i Canton fom i andra harnmar att få samtala med chinesiska embetsmän. Då intet swar derpå följt hade han, ar miralen, fett sig nödgad att genombryta stadsmuren oc sålunda uppwalta hans ercellens i hans embetsbus. Till hwad fom förefallit war hang hårdnackenhet ffulden, oc ban borde ide längre för bala tiden med undanflykter. Swarct war otillfredsställande oc) deri åberapas des ett fördrag af 1849, hwarigenom främlingar förbjudes inträde i staden. Genom en proklamation uppmanades be folkningen att nedgöra de sengelska bars barerna oc ett pris of 30 dollars ute sat:es af hwarje engeljf skurk. . eSe k—7 -4 mb——333 Ännu den 13 Nov., från hmwilke man bar de sedr fe underrätte. deras fortsattes fitudtligheterna. —— E————— — ——— (D.) lar. DE