tal bjelkar och spartat. Derätnat man hwilken summa härigenom ärligen iillfal. ler Norrland, den fraktfart och den lifliga inre törelje, som tillika deraf ästadkommes, få måste man inse hwilfen ofantlig penningsumma dit årligen inströmmar, den rikedom fom deraf måste uppstå, och i ans seende till den ringa fälkmängd der finnes, hopas på ganska få händer. Af desto större wigt år det, att sörja för att denna flagg inkomst må funna sortfara i ewärdliga tider, och ide inom få år genom sågtimrets och bjelkarnes uthuggande förswinna. Enligt herr Dickfons upppift fan ett tunnland frog i Norrland beräknas gifwa ett stort träd eller 2 timmer årligen med skogens bestånd. Således om man afwerfar mera ån detta, få fan stogen ide fortfara att wara fågwerfåftog. Det år ide sannolift, att sägwerksegarne taftraga någon. måtta på andras skogar. Erfarenheten wittnar att de föpa ofwerallt i från få mycket, fom erhållas. År 1847 funnos följande antal såg. qwarnar i Norrland: Tullsåg huebehofsqwarnar: sågqwarnar: Jemtland ...... 23 .. 378 Gefleborgs lån .. . 162 .. 302. Westernorrlands lån 292 ... 35. Westerbotten: ... 103 ... 63. Norrbotten ..... 20 ... 26. 540 804. Man tänke fig hur mycket skogswirke med dessa sågwerk årligen fan afwerkas. Sedan uppgifne är hafwa qwarnarne i mån af trädwarornas stigande pris be tydligen ökats. Slutligen har man, oafs tadt uti floderne finnas otaliga obegagnar de wattenfall och fagwerkslägenheter, börs jat anlägga ängsågwerk. Blott i närheten af Sundswall hafwa inom få är tre ångsågar blifwit inrättade. Den senast anlagda tillgodogör 108 timmerstockar på 12 timmar. (Forts.) — — — — Ftån Skelleftea skrifwes: öd torde erinra fig någon winter med så ihållande sträng fold fom denna. J.från slutet af Otiober månad haswa wi endast haft en dags töwäder, men deremot bar földen hållet fig jemn nåra 20 grader, ofta nåra 30 och Annandag Jul änpa till 35 grader. Då den dessurom warit förenad med bläåst, har den warit warit sållsynt att möta folk med hwita näsor och finder. J Umeå Tidningen läses: Sedan wäg emellan Ckellefteå och Jörns kyrkor blifwit färdigbygd och affvnad, har Kongl. Maj:ts Befallningshaf. wande, i fråga om inrättande af gåstgifwerier mid samma wäg, genom utslag den 27 November sistl. är, bland annat stadgat och förordnat, att gästgifwerier till embeisoch tjenstemäns samt andra till sijuts berättigade refandes fortkomst, så mycket mera kånnbar, hwarfore det ej ö