En Fjenstgörande Major. uti of W. v. Bra. (Forts. Ir. föreg. N:o). Ännu ursinnigare öfwer att hafwa förplumpat fig få, att uttrycket ej ens kunde rättas, utan att wäcka löje, tjöt ban: gå genast i poliswakten du läng benta harfrank, och sitt der tills fan tar dig — och akta ryggbastet, det räder jag dig, kanalje! nyGud beware nådi majoren! war den stackars korporalens fromma swar på ofwanstäende musliga tilltal. Derpå giorde han, full af resignation, höger omwändning, och om han, widare for: tare än hwad reglemeatet föreskrifwer, kom att marschera ut genom tältluckan, fär detta icke tillstrifwas honom, utan tjenstgöranve majorens klack, fom efter tryckligen sattes i beröring med den del af korporalens kropp, som anses wara det tjenligaste stallet för krigslydnadens behöriga inskärpande hos soldaten. Nu ätbar fig få illa, att den genom en kraft bakifrån, liksom et propeller ångfartyg wåltfamt framdrifne forporas len ntanför tåltluckan törnade ihop