Norrländska Korrespondenten – 3 januari 1857, sida 3

att vå underlydande utgjata den wrede, fom bod honom blifwit wäckt af nägoa tillfällig förlus eter förargelse. Wår tjenstgörande major war snart klädd, ty allting gär rasande fort när man år rasande. Den döda fåänadens wålnader omswäfrade honom derunder oc giorde honom nästan ursinnig. ial ropade ban, med kunuten band, vom ine då satan hade warit få nadig att taga hela min bataljon! Den förlunen hade jag kunnat bära; men mina orår, mina sköna oxar ... Här afbröta ban af den intråädande ordonnansen, fom bäfwande anmälde siz; ty att wara ordonnans bos denne major ansägs bland korporalcrna för någonting wida förfärligare, än att stor: ina ett batteri. Darrar du, frufalv agn görende majoren emot bonom. IGeto du ej, saframenskade busvanl att du skall fe tad oc frimodig ut dä du talar till dina — — Opar, missade fig majoren hwars tankar endast hwälfde fig kring den före lust han lidit. Coris.) 2 3