SM mödan. I fliten den trefne fer Sin bästa skatt. Det trädet skönaste skugga ger, Som jjelf man fatt. Förwara din tunga. Den pil, fom går J rymden ut, Du kallar ej åter; han ilande når fitt mål till flut. Om ödet dig hotar, ej wekligt fly; Biyt wåldets damm. Blott der finnes frast, hwarest stormar gny Och blirt går fram. Cj alltid tro, att riked om och börd Talanger fått; Som äkrens, få wärer ock snillets skörd Med odling blott. Och dygden är adlig. Hwar eken än Sin krona sträckt. På wäldiga stammen man känner igen. Def kunga.slägt. Och bär du inom dig ett lefwande ord, J menniskohjertat, en bördig jord, Så ut ditt frö. Och fostra med wishet och kraft din själ Till mannamod. Haf ospardt, sör allmänt och enstildt wäl Så lif som blod. De stupa de sjunkande dagar och år Mot målet fort. Ming, lifwets hydda hardt nåra står Wid dödens port. Begagna då tiden. Han är en man, Som wid din graf Med ränta fråfwer tildafa, hwad han Dig fordom gaf. Når nöden hörs på din hydda ftå, Dess bön ej swik. Tänk blott, hur mången får fattig gå, Att en må bli rik. Wål dig, om ett echo ur minnets häll, Från storm och strid, Dig en gång ledfagar i äldrens qwäll Till himmelst frid! Medel mot Rotssjukan. En i hufwudstaden bosatt engelsman har i detta ämne tillsändt redaktionen af Afton-Bladet följande skrifwelse: Till redaktion af Aftonbladet. Då jag af notis i Aftonbladet förnummit, att sjukdomen rots wore gångse bland hästarne i flera trakter af landet, tager jag mig friheten att sända er en beskrif ning på hwad som anses för det enda botemedel för denna fjufdom. Det är