ternas understöd. ö ö j j ataga en af Rilsdagsomdudet för De delpåd, Erik Larsson i Skallböhle wid unewarande Riksdag skriftligen gjord ramställan af följande innehål: Bördsamt Memoriall! Nåäst de anslag, fom göras för folfupp: fostran och sälens odling, äro wäl inga statend medel bättre anwända, än de, som direlt anwändas för jordbruket och näringarna; men jorcbruket sjelft berot af en månad binder i afjeende på produf: tion och ajsättning, hwilfa, om detsamma skall funna winna fötkofran, få widt möj: ligt år böra undanrödjas. Sädane hinder för jordens fruktbarhet äro i norra Swerige de färre och watten-uppfyllda tratter, fritfa icke blott upptaga ett att: för stott rum från den jord, fom borde odlas, utan äfwen, då froft tillfommer, sprida kyla och förderf till redan odlade ralter. Det sista äret i synnerhet har i detta afseende gifwit Norrlands jorddruare en lätorik warning; men den Norre ländska allmogen saknar medel att wid nu uppstegrade arbetslöner i stort, företaga de utdifnngar och myrodlingar, hwiltia likwål äro få nödige till förekommande ar frostskador, och hwilka alltid werka till jorvörutets förbattring. Statens mellan: tomst med större understöd än hittills år derföre owilforligt nödwåndig, såwida Norrlands wisst icke otacksamma jordmån frall kunna uppbringas till eu större afe kastning och denna provins bli i tillfälle att äfwen i misswärtår utan statens får stilota understod lifnåra fin tilltagande befolkning. R-agot större anslag för detta ändamål år ej bewiljadt sedan 1840 —1841 års riksdag, då rifets stander, just med anledning af då inträffade allmännare frojtskador och misswert i Norrland, på ertra statsregleringen assatte 120.00 rdr bko, för att inom Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands, Jemtlands, Stora Kops parbergs och norra delarne af Wermlands lån amvändag till wattenaftappningar eller dammbyggnader, till motwerkande af frost och till förberedande af sådana större odlingsföretag, fom öfwerstiga menige beternas förmåga, och hwarwid Kongl. Maj:t sjelf sick bestämma, om medlen till större eller mindre del skulle utgå såsom anslag efter såsom lån, men deremot ber wiljadcs för de öfriga delarne af riket endast 100,000 rdr tillsammans. Denna proportton war rigtig och rättwis, ty om staten i stort will underhjelpa landets uppodling, få bör den wäl förft och mest somma ädane orter till undsättning, fwils få deraf mest äro i behof; och detta få mycket mera fom statswerket eljest får vå fin budget nästan Årliga bidrag till de för frosiskador och felslagen störd lidande or Som wifmwertförhålans det i de 7 nordligaste lånen nu är unge får detsamma fom är 1840, får jag fåles des wördsamt anhålla, att rikets ständer äfwen nu wife afsätta minst en lika stor summa fom tå, nemligen 180,000 rdr emt, — — H — — — — —— i I l att inom nämnde lån och på hittills wan liga wilkor anwändas till wattenaftapps ningar efter dammbvagnader för motwerse kanre af frost och till förberedande af får ee