Norrländska Korrespondenten – 6 december 1856, sida 3

Amsterdam säsom så säkert, att då girobanken derstädes en gång war i ögon blicklig förlägenhet i anledning af betydliga förskotter åt generalstaterna till frige omkostnader, en deputation afsändes till kemisten för att förmå honom att förs wandia ett antal jerntackor till guld. Potterus afwisade dem, leende, ifrän fig, men tron på hans konst blef deris genom ännu mera befästad. Hwar och en kände kemistens enkla, nästan eremits lika lefnad; han mäste nödwändigt war ra fattig eller girig för att oafbrutet kunna försaka hwarje njutning, bwarje werldslig förströelse. Härmed kunde dock ej den omständigheten förlika fig, att Erasmus Potterus, då den sköna Kul ver-Straat och Keyzers Gracmi stulle utwidgas och ånyo uppdyggas, åt mar gistraten öfwerlemnade en gäfwa af 50 tusen gyllen. SÅ mycket war emellertid, oaktadt alla twetydiga oh sagolika ryften full komligen säfert, att denne underlige mar war sjelfwa saktmodet och medlidandet. Han dortskänkte flora allmosor och gaf på ett förekommande fätt åt hwarje sjuf, fom infann sig hos honom säwäl från