Norrländska Korrespondenten – 29 november 1856, sida 2

läst rammel med fristendomslärorna, hwil fet ju påtagligen måste skada i stället för att gagna fristendomen hos folket. Detta elände måge fortfara, få länge storfatecesens utanläsning sinnes i lag föreskrifwen. Detta päbuds tillwaro ut gör oc ett mäfta stort hinder för Folkffo: sans bringande till dug ighet. Sedan den ådle författaren derefter framställt den önskan, att utanlåsning endast af lilla katechesen siusle åläggas, och att den fora skulle förwandlas iill eds ningsbof för larare och handbokf att efter dehof rådrfragas af den ensktildte, fortsätter han widare. Efter en sådan förändring skulle för barnen tid winnas, för att man med all mån framgång skulle funna till utanleror i hemmen anwisa walda stycken utur fjeljma den Heliga Strift, framför allt utur Evangelistetna, med större sammanhang än ve förta legstyckta bibeljpraken i kute. ch sen; samt derjemtte malda delar af bi bliska historien, mest utur nya testamentet; och slutligen walda psalmer eller wersar derur. Då ingen lag reglementerade mättet af dessa leror kunde detta mätt få lämpas efter ollka barns elika minnegoch fött ningagaåfwor, och således det ledawäckande twonget, jom werkar qwäfwande på kärleken till ämnet, blif sa förwijadt från Religiensundermiöningen. Det må tillatas mig, att till styrka för det nu sagda, hår upprepa ord, fom jag vill en sardeles upplyst skolstyrelje ttrat i ett af mig begårdt utlåtande ojwer Folk: skolans ordnande, hwalket utlatande utan gensägelse of nämnde skolstyrelse godkindes: Unanlasning af stora fatechesen borde, om författningarne det medgäfwe, utby. tas mot bibelställena äfwensom psalmers utanlaanmg. Wid stunder of rått djup. ware fig frojd fult eller ängslande andebg längtan fåra i sanning få, om några, wondt sina tankar på katechesens frågor och swar, för att fylla själens trängande behof; hwaremot nogsamt år af erfarenheten bekräftadt, att ihägkomsten af utt bi bels:älle: swarande emor ett förefallande sjalstilständ, har makt att uppfvolla fearje äfwen djupaste sjalsbehof; afweufom att utanlästa pjalner erbjuda ett omåre derligt utgjutelsemedel för hjertat wid def. djupaste röreljer. — — — — hwarwid oundwikligen uppkemmer ett tant. — ELlligt den af landehöfdinge embetet i Linköpings lån afgifna femärsderattelsen hafwa under de sista fem åren 1, 146 pers soner från lånet utslyttat till Amerika. Unrandrarnes antal war starkast 1852, då det utgjorde 657 perfoner, af hwilia 292 woro från Kinds och Y re härader. Det har jedan def warit i ständigt aftagande och utgjorde följande året 219, året derpå 144 och 1855 endast 21 pers soner. — Engelska tidningen Daily News in nehåller flera artiklur, hwaruti spefulanter