Norrländska Korrespondenten – 26 november 1856, sida 2

guld för att löpa sin lycka, han egde den ju redan. Emellertid nämnde han ingenting bärom för fin onkel, utan förklarade att han war färdig. Den gamle soldaten åtog fig alla förs beredelser till vesan; för detta ändamål tillbragte han flera dagar utomhus säll skap med Susanna. Slutligen nndere rättade han Carl att allt war i ordning oc Det ålerstod biott att föpa biljetter. Då Susanna gick ut, bad han fin brorsson följa med för att areangera bärom, oc taga en hyrwagn nader fö rrwändning att decfa sednaste dagarnes fatiger gjort hans blessyrer mera fmärtsamma. Vincent hade under sina promenader skaffat fig nya tidningar, hwilka inneyöllo underrättelser om den stora skatten wid Ducros. Då han nu war ensam med Carl, lemnade ban honom den, bes djande brorssonen att fe efter om Detur nehöllo nigra widare upplysningar, fom kunde wåra dem till nytta. Den unge mannen fig förft de detal: jer han redan fånde, widare Spanska styrelsens nekande, samt några under: