na tjenare eldeläga. — (På grund ars Bivelspräk och i öfrosrensftämmelfe med föregående proföfwersättningar kunde det ju böra heta: Han gör stormwindarna till fina sänd-bud och ljungeidarna till fina tjenare?) — Förundrer ever ide öfwer den hetta, fom eder wederfares. — Som tråder in i en annans arbete. — Sucker icke mot hwarannan, på det J icke warden fördömde. — De (neml. djuren inför threnen) hade hwarken ro dag eller natt o. m. d. Blott för tillfällets skull må äfwen anföras ett och annat eremvel dels på trälaktigt bokstafliga öfwersättningar: Utan twifwel stor år gudak ighetens lighet i st. f. utan twifwel är gudaktighetens hemlighet stor. — Så wete wi, alt wi det ombedra hafwe, hwarom wi hafwa bedt. — I hafwen icke irangt run uti oss ... (2 Cor. 6: 12) — Wi skale .. (berömma of) ... efter måttet af Det fålt, fom Gud of tilldelat säsom mått Månne wederbörande allestädes oder verat obcervanda efter den Kongl., wisliga och wälgrundade Jnstructionen, hwars special-innehäll det blefwe för wiplyftigt att hår framlägga?2 P. D. Uti tryckta anmärkningar wid ifrågawarande öfwersättning heter det: Till bewis, huru lätt, huru omärk igt, huru eförargligt och nöjaktigt man fan jemka wissa ord fimt i och med detfame ma meningar. må blott ett prof anföras (Ebr. 11: 1.) t. er. förlitelse i stället för förlätelse. Sålunda utreres äfwen bre märfelser of bet twätydiga; förlåta t. er. ferlåt dig på Herran; Herre förlåt mig ide. Ordets tredje bemårfelfe i afscende på syndare år dock den wanlisafte. Hwem förlorar, bwem winner på dylita råtta: fer? Månnei förra fallet den störste Swensk akademiska stiust?) Månne i sed mnure fallet den enfaldigaste boide? Och i afjeende på Kommissionens in. byte af linneflåver i fi. f. sille, säsom finnebild af den heligaste rättfärdighet (Uppb.) hänwises pä en gamma! uppgift af originalordets antydan tlllka på hwithet: emedan silke äfwen har eller får an: nan farg! ... J Skellefteå Tidning för den 5 denne? läses: Återigen haswa wi att omtala en hemskt tilldragelse, fom tyckes wittna om den lör ga ståndpunkt, hwarpå follets moraliti ftår Då cet brett wi hafwa att berätta ide synes wara begånget af någon före härdad bof, utan deremot måtte wara an. stiftadt och utjördt af sädane personer, af