Norrländska Korrespondenten – 8 november 1856, sida 3

Er, min fröken, har Feodor att tacka för hela fin locka, fade Jag, wändande mig tel Eudoria och öfwertemnade till henne der nu afwen of mig på henne transporterade eganderättsdokumentet. mEra orättwisa lagar förneka en frigifwen slaf besittning of grundegendom. Men vt, min fröken, år fri och samma la ar tiläta,att detia onaturliga förbud upphör, så snart ni upphöjer er lifegne tiä rang af en male. Ni är altlsa, i traft af de två å urkunden tecknade transporterna. egarinna af den lilla domäncn wid Wolga. För nu Feodor till aitarct; häde nefter stall han ide bära undra bojor, än edra. Ded ou säglig3 påänfjörelse dolde den stona Eudoria fin rodnad och sina glädietarar wio fin alskares Högt tlappande bros. Sir, sade den unge köpmannen, framtagande ena etegånt portfölj, — det stule ofwetstiga wåra krafter, att under bei: war lefnad bära en få tryckande borda af oandlig stuid. Meen lyckliga i octm yanscen de skulle wi skatta op, om ni tie sörjmadde denne swaga add af war ewiga tadjamher. Blott under det: