Norrländska Korrespondenten – 15 oktober 1856, sida 2

— ——5—— 2W — — —— —— ——ö6828 kände jag djupt bebofwet af att älskas för min egen skuld. Då tänlte jag of ta vå big, Konrad! Hur jag längtade efter din äterkomst! OM du fom. Nu wille jag erfara, om du också wore en man utan häl på armbågen. Jag hide föpt godset Alteck, ett werklint röfmare näste. Der fan han få aflägga prof, tänkte jag, om han har bufwud och hjerta vå råtta stället. Min wåän, Hr Hon Wallenrotb, war få god och lånade mig sitt namn dertill. Or Schmidt lät fungöra om en Jntendents plats, lemnade dig tidningsbladet, och förde dig till Hr v. Wallenrotb; allt det öfriga wet du. Jag wille alldrig synae; det war dig jag endast wille lära känna. — Som du wet, gjordes i kontraktet med dig ett förbehäll, rörande en fattig prest-enka, Fru Walter, hwars man hade warit en af mina ungdomswänner. Hon en ens gel i qwinlig gestalt. Hade hor icke äl: stat min wän Walter, sä skulle jag ba? welat göra henne til min husiru. Ty jag älstade benne i tysthet, men bon wisste intet derom, hon kände mig fnape past. Men, som sagdt, hon älskade IGals ter, oc jag bekämpade en böjelse, fom