sädant, som han på intet wis förstod att laga. Bäst hade han kanste giort, om han hade gätt i syskolan hos Josefa, för att hos henne lära, hwad han ännu icke förstod. — — Han kände, att Josefas närwaro war orsaken til hang missmod. Hm grubblade ofta på, hur det onda stute kuana doras. Hans swagyet in för den underbara, höga flickan fortröt honom; han förargades öfwer den glädtighet, den sina skalkaktighet, hwarmed bon bemötte och lycktiggjorde ywarje ans nan, men aldrig honom. När ban når gon gäng war wid godt lynne, och skämtade fom de andra, då blef bon allwarfam och berraftade Honom med en flagg öfwerraskning. War han allwarsam, fune de hon wara upprymd ända till öfwermån:. Lockas det honom, att få fpatfera i hennes sållskap, få war hon fäordig i sin tal och swar. Med alla andra war bon deremot öppenhjertigt spräksam. Stundom, od isynunerhet under wiatern, koumo pantlekar i fråga. Naturligtwis wankodes fyssar derwid, enligt gammal, ostuldofusl plägsed. Ealigt de skönas ycke war Konrad en ganska wacket karl, 9 når panten skulle lösas med en kyss,