Norrländska Korrespondenten – 30 augusti 1856, sida 3

.IPt Hppel Dejuwitus hade genast dlifwit afskickadt, för att fordra förklaring af de marockanfka myndigheterna. Franska Kejsarinnan är ytterst liflig och har såsom spanska en wiss böjelse för det äfwentyrliga. Följande drag af henne bekräftar detta påstående. För någon tid sedan, under det hon war fysselsatt med läsningen af Beranger, blir hon plötsligen så gripen af bee gäret att fe och lära känna den äldrige chansonnicren, att hon i en ytterst wåns lig biljett anhåller om hans besök. Den gamle Beranger tackar för den smickrande skr ifwelsen, men afböjer inbjudningen. Sej: sarinnan år otröstlig. Efter något bes tänkande säger hon dock slutligen till fin landsmanninna, grefwinnan de B. .. alt man med Beranger måste göra som Mahomet gjorde med berget. DÅ nemli gen Beranger ide wille begifwa fig till henne, få ämnade hon begifwa sig till honom. Men på hwad fått? Att med ett borefipage låta hålla framför det blyg samma huset wid Rue Vendome, det war dock alltför fomprometterande. Efter långt betänkande beslutar hon ändtligen, att med sin wäninna i en droska inlognito begifwa sig till den äldrige wisdiktaren. Allt är förberedt och man win redan begifwa fia från tuillerierna. Men i tuillenerna hafwa wäggarna mydet fina öron, och få hände det fig att fejsararen genast fick kundskap om det tillämnade besöket. Han infann sig hos sin gemål och sade, att hennes önskan i och för fig ide innes bar något anstötligt, ja att det giorde heder åt hennes hjerta, men att en månad omständigheter fom mäste tagas i betrafs tande, satte fig emot uppfyllande deraf. K.jsarinnan dåf naturligtwis efter, men pttrade ofttäckt att det gjorde henne gans ska ondt att för konvenansen nödgas uppe VE ———— ———————— RR AE — — — — ODonnell. Marskalt O Dounell, aj irländsk häre komst, hade tre bröder, hwilka likt honom sökte göra sin lycka under det inbördes sriget i Spanien. Alla fyra öfiverends kommo wid ett sammanträde att få ställa till, att de aldrig siulle lida af ödets nycfer. Twå af dem förenade fig med Don Garlos skaror, två omfattade den fonftis lutionella safen. En dog i det liberala partiets leder och en annan blef lönns mördad under Barcellonas belägring och liket släpadt kring gatorna. Den äldste af dem nuwarande fonsdljpresidenten, gjorde bästa lyckan och utmäårfie fig äfwen framsör andra genom sin oförwägenhet. Hans ijerde bror, Don Enrique, för närwårande brigadgeneral, öfwergaf Don Carlos når dennes stjerna började luta till fin nedgång. Han år blott 33 år gammal ech har af brodren blifvit skickad till Sarogcssa, sannolift för att funna befordrag till bevisionsgeneral. Marftalt ÖDounell har ömsom warit progresfist, mode rat och ultramoderat. År 1854, under lubinettet S:t Louis, wisade sig grefwe Lucenas äregirighet från en alldeles ny IL D — EA