Norrländska Korrespondenten – 27 augusti 1856, sida 3

har på fått ofwan blifvit antydt, å lät. tare jordmån mycdket fortskyndats och lof. war derstådes en medelmättig äring, men är å tyngre jord glest och litet matadt, sannolikt der gifwande ringa äring. Li nea år wackert men fort på strået. Erindfjad, såsom ärter och bönor, odlas endast i trädgårdar, wifar sig i all månbet frodig oc) får nu under mognad. URorateå år senwärt etter årötiden och lemnar ej säker grund för omdömet om blihvanda skörd. Enahanda år förbållandet med rofwor och kälrötter, fom likwäl så föga odlas att den större eller mindre affaftningen deraf fan sägas icke inwerka på tillgången af födoämnen inom länet. USodenwverterne. Höbergningen fan nu anses wara å nedre landet i allmänhet slutad under temmeligen tjenlig wåderlef; och har höfångsten blifwit åtminstone medelmättig. — Från Umeå skrifwes: Enligt till Länsstyrelsen inkommen rape rort, har en 12.årig gosse wid namn Cril Erifsson från Husbondliden i Lyckjele socken, hwilfen under denna sommar warit anställd fåfom wallhjon hos Bonden Johan Samuelsson i Fifensgård, Thorsdagsaftonen den 7 dennes funnits ligga did ute i skogen, för färligt illa fars gad af en boskapen åtföljande tjur, jom under ett anfall af illska ihjelftungit gossen. — Tidningar från Berlin berätta, att man der erhållit en afskrift af en lic sta från ryska hemliga kansliet jemte en ufas om Anordnande af boningsplatser för de främmande prinsar och sändcebud m. fl., sjom skola bewista kröningen i Moftwa, lämpade efter deras rang. Bland fiåmmande prinsar uppråknar denna listi: pims Fredrik Wilhelm of Preussen, Fredrif of Nederländerna, Nifolaus August af Swerige, Chrifttan af Danmarf o. s. w. — Hår har ingenting försports derom att prins August skulle företaga någon resa till Moskwa, och wi hoppas och förs moda, att denna uppgift måtte fafna oll grund. (A. B.) — Öfwer hr doktor Lagberg fom asled i Söderkoping den 14:de dennes meddelar Posttidningen följande uttrag: HÖödd i anspräfslösa förhållanden tillbragte han fin ungdom och ftudietid i torfughet och umbäranden til def han, efter wistelse wid både Lunds, Köpenhamns och Ilpsala universitet erhöll doftorsgroden wid det sistnämnde lärowertet. Snart derefter blef han anställd få som brunnsläkare wid Et Ragnhilds brunn i Söderköping, wid hwilten befattning han också slutade sina dagar, efter omkring 30 årg tjen stgöring. Under första delen Af denna långa pe riod hade avtodidakten Priessnit i Österrife börjat sin medicinska reform genom uppmärksamhet pi wattnets belande egenskaper. Lagberg uppsattade hastigt den tora wigt, som låg deruppå, att den fatige och den rike med jamma lätthet funde winna tillgång till ett helsomedel, och ——