Norrländska Korrespondenten – 27 augusti 1856, sida 3

öbrif kommer att hår anläggas. Undet förutsättning att detta är werkliga me ningen, år det wår lislig önskan, det fö retaget måtte röna framgång; men funna litwäl ide afhålla of från att påminna om, at: ett företags framgång, för att bibehålla fig i längden, heli och hållet beror af den omtanka och det nit hwarmed företaget omhuldas. En vätig wara har och skall alltid ha trög afsättning äfwen till det lägsta pris, och jörmår ide att konfurrera med en bättre. Ett ganffa fart bewis för tiktigheten af detta wårt påståenpe ha wi i den mijtredit, hwari härwarande båjerska diyggeriis ltillwerkumg räkat. Ehuru det Stockholmska det siär 100 procent högre i pris hår å orten ån det hår llwerka de, är likwåt afsättligheten af det förra lila lätt om ej lättare ån of det sednare. Wi ha mer än en gång warit frestade att offentligen anmärkå detta mifförhållande, men en lätt degriplig obenägenhet härför samt förhoppningar om en imvcket önsklig rättelje hårutinnan ha hunlis af hållit of derifrån, och fåfaligen hade wi ej heller nu uttivdt of i denna jak, om wi ide anjett det wara hwad man fallar vid i sinom tid eller warning för and. Wi ire oss nemligen med wåra ord jöga funna uträtta der, hwarest eget int1icsse ingenting förmått. Hwad widtommer den tillämnade tändssicksfabriken, i händelje om sädan anläggning år i fråga, år detta ett söretag fom ingalunda salnar utsigter för att bära fig, om det, fom sagt Är, rätt handhapves. — Kongl. Majas Bef:des i Westerbottens lån den 14 uti denna månad till Kongl. Statskontoret afgijna andra be råttelje om arswerten innewarande är år af följande innehåll: Den för årswerten ogynnsamma wäderlef fom egde rum före och wid tiden för förta ärswertberätteljens ajgifwande upphörde wäl omedelbart derefter, eller omfring den 10 Juli, då en warmare temperatur inträdde; men fom dels tylig och dels mindre warm wäderlek atct in(rådde wid pass 14 dagar derefter, och nätterna warit falla, få att poratissälen på flere ftållen skadats, har deraf waru en följd, att säåtesälten Ä tyngre jod, der utsädet i och för den regniga waren blef sen: werkstäldt, äro i förhällande ull årstiden, söga försigkomma och hoppnijwande, för åwidt ide wärme snart iniräffar och hö ten blifwer owanligt läng och wader. Hå sandjord äter har mognaden mera ortffyndars, få art, om nattfrofter ide nräffa, hopp är för handen att affastninJen der blifwer medelmåttig. De får lildta sädcsslagen förhålla sig ungeförli jen Jsalunda: Hwete odlas ej, eiler dt mumstone i hogjt obetydlig grad. Het dy, fom ute heller odlas i betydlig mån, ww i allmänhet wacker oc) lofwar medelnåttig åring. ABårråg, Blandfåd och Hafra, ide i allmänhet brukare, äro dål i allmänhet wackra, men likwäl föga örsigkomna och tarfwa warm och wacker bäderlek, om god skord deraf fall funna vinnas. Forn, ortens hufwudfäde, ERE SEDEN ITRARRASTESTLSS A