Gick rätt bra: bror talar med ledigbet, tröstar en närsittande. Sym, bar få ringa öfning. Och så drickes skålen — stolarne rame fa från bordet, ett ögonblick helgas ät Guds godhet — och så aftrappar säll. skapet. Sawtalet blir något längsamt, man funde säga däst och trögwulit — de gamle herrarne ha för wana att sofwa widdag, de unga hafwa icke skälkat, man places rar fig hår och der och fortsätter samta let — och få fommer faffet, burit i en stor silfwerkaffekanna med inskrift: Till Råde oh Handelsmannen N. N. af tacksamma wasmän i Ruckelköping 18—. Denna kanna, som det will en hel karl till att lyfta på rak arm, fick Nådmans nen för det att han genomdrifwit an Stadens jernwäg, en gång när den foms mer att anläggas, tar tre mild krok ens dast och allenast för att få beröra Nuc felföping. Detta skall göra Rudelföping till en centralpunkt för handeln och bringa lifa mänga riksdaler till Ruckelföping, fom krofen fostat staten. När kaffet är druckit, gär man hem och sofwer middag. —