Norrländska Korrespondenten – 2 augusti 1856, sida 3

7277 VYS de förr än den kroppsliga h dran år a smula bofällig, och deraf händer sig och så alltid, att en och annan ung, hygglig och söt flicka får det nöjet att sitta mellan twå gamla herrar med servietten knuten i knapphålet, i ställer att få sitta mellan twå unga, af hwilfa den ene nu och med ckanske) wisat affigter. fastän pappa od) mamma haft fina åsigter och saken ännu bar flena utsigter. En sädan der stackars flicka sitter der och parlerar med fina grannar, fom äro förbalt intereg fanta med fina sammanräknade hundrade år på naden och peruken på hjessan, nyrakade, med ywita halsdukar och grå sprängda polisonger. Den ena rätten bjudes efter den andra, winerna slöda, samtalet får lifslighet, det är ett sorl som på en marknad, ett kiapprande med knifwar och gafflar, fom tlappet i en efeftriff telegraf. Bror Poftmåftare skolkar! — Yate får bror Fiskat spåda ut winet, ret år, var man försätrat, godt portwin; bör inte ffämma bort en god wara med wate ten. Dessa ord åro mårkelscord af wärden. Nu börjar man trycka hwarandra;