Norrländska Korrespondenten – 23 juli 1856, sida 4

Une — pt PP JR MITT PR till Wermlandstidningen: Denna ort, fom för twenne dcernnier sedan war nåra nog en ödematk, med få torp och gårdar spridda hår och Her på och mellan höjderna, och hwars inr wånare egde ringa eller snart sagdt ingen beröring med den stora bygden, emedan icke andra wägar funnos ån några elins viga gångftigar, har, sedan Mitandersfors Bruf år 1841 anlades samt socken blef afskild från Gunnar skog till ett kapell med egen prest och kyrka, med jättesteg gått framåt. Wagar till flera mils längd, hafwa på bruksegarens bekostnad jemte nägot bitrås de af församlingsboerna blifwit anlagda. Betpdliga odlingar ha blifwit werkstälda af bruksegaren och socknepresten. Finnar ne ba, genom dessa erempel, blifwit mådde ta och med flit och omtanka börjat icke allenast förbättra och odla sin jord utan att röja fötwägar till fina lem. — Man läser i Norrkepings Tidningar: En plan lärer wara å bane att göra en park-och en träådgärdsanläggning af de få fattade Syltbergen famt indeka dem i parceller och utarrendera desfa med wilkor att de betyggas med mindre hus i landt. 22— —ö—2 — — — — l27nt277 lig stik eller willor. Planen har mycket fom talar för fig, då denna trakt av ftar Den onekligen fan skryta af en wacker nafur och man från Sylibergen har en få widsträckt utsigt rundt omfring, att de med skäl funna få namn of Moscbacke. Ocu wäntande Cometin. Med spånd uppmärksamhet emotses den af astronomerne Hind och Bomme till något af ären 1856—1860 utsatta åter komsten af 1264 och 1556 ärs stora komet. Wid sitt uppträdande i merket af år 1264 omnämnes ban of nästan ala den tidens historieskrifware med urtryck af häpnad och förwåning; ingen erinrade sig att någonsin hafwa sett en med honom jemnförlig himlakropp. Höjren af fin glans uppnådde han i NÅugusti månad; då hufwudet tidigt på morgonen blef fyns ligt wid den östra horisonten, sträckte sig swansen långt öfwer mimen of himmelen mot wester. Chinesiska och Europeiska skriftställare öfwerensstämma i att intyga hans oerhörda storlek. J China syntes fwansen icke blott 100 grader långt, utan tilllka böjd fom en fabel. Kometens bv na gick ifrån Lejonet genom Kräftan och Twillingarne till Örion, Den 2 Okt. wisade han fig försista gången. Samma natt dog Påfwen Urban IV, hwilkens hädangång apsågs wara genom kometen förkunnad. År 1656 i Febr. wisade sig en likadan, mycket stor komet, på det Noge grannaste observerad of Kejsar Carl V:S astronom Paul Fabricius, och stundom kallad för den Melandtonfa, emedan Melanchton skrifwit om honom. En feds nare astromon fann genom beräkning, att denna fomet ide war någon annan än den af år 1264, och bestämde def omloppåe tid till 292 år. Detta påstående befråf: tades fulllomligt af Pingre, och Hind des tecknade den wäldige wandrarens måg på en karta. J Hebr. 1843 wäntade man med temlig fäkerhet hang äterkomsst, men Idet året objerverades han ide. Helt nys ligen har Bomme bestämdt omloppstiden för denfamma till 111,146 dagar; den stora kometen skulle til följd häraf ej War ra att förwänta förrän i Aug. 1860. Efter andra beräkningar torde detta emel lettid inträffa ett eler annat är tidigare. Enligt Hind war det ock samma komet, som blifwit observerad och beundrad ären 104, 683 och 795. — Hwarjahanda. Flugplågan. Hör att förekomma denna, en of fommarens obehagligheten, uppgifwer en tysk tidning såsom suveränt medd, att bestryka de inre wågaarne med lagerbärsolja. hwars