Norrländska Korrespondenten – 23 juli 1856, sida 2

Han berättade nu för alfa det bedriges ri, fom juden Baruch ifrän R. bade tillfogat honom, och lät ide otydligt för: stä, att den nedrige bedragaren, skulle derför få vifta ganska dyrt. Sent på aftonen for F bem, gid föl jande morgon till den justitieembetsman, under hwars domsrätt Baruch hörde, och angaf det mot fig begångna bedräs geriet. Baruch hemtades pä stället. Jägmästarens närwaro fom bonom att blefs na wid inträdet i domsalen, men den förhärdade bofwen fattade fig snart. Med alltrayörsta fräckhet pästod han fig hafwa sält denna, och ingen annan ring till F., uppgaf fig hafwa begärt och erhållit endast 10 thaler för densamma och erbjöd sig att med ed bestyrfa sin utsago. Då trädde F. med en fruktanswärd blid längsamt fram till den med fasa på honom seende Baruch. Du har bedras git mig fade han, få sannt en Gud är öfwer ossz dock denna skändliga hand: ling är ide en af dina största. Tufens de, fom du genom din omåttliga winningslystnad, bragt till tiggarnafoen, fom du med omensklig hårdhet frinröf