och såhfullkomligt, fom den kunnat blifwa senom den mest bepröfwade sakkunskap I örenina med stor kapitaltillaåna. — J sfabrikshusets nedersta wånina befinnes Den fal, hwarest räämnet sorteras och föns derskära Stydningen ffer medelst knifwar, hwilka swånga fig krina en areltavp, lift fnifwarne i en hackelsemaschin. De olika kantsjuslagen sorteras i särikilta bögar och fastas sedan i en wattenbassin, för att der rensas ifrån sand och andra vå vtan bes sintliga främmande ämnen. Uvpphåfinva de ur basinen, underkastas stuckena en bes handling, fom nära nog liknar den tuganing man stundom fer barn företaga för att få kautsju mjuft; men detta sker här i stort, medelst ett slaaa tuqqninqåmaschin af jern, hwars hufwuddelar utgöras af ajutjernswalsar, hastigt frinqdrifna med Åånakraft. Det rå kanisjut alider emellan walsarne med ett gnisslande ljud, men walsningen upprepas tills waran bliswit få likfformig och sammanhänganke, att den ide aer något låte ifrån fig; Ben liknar på slät filt. Den fåres sedan emellan ans hra waljar, och upphettar sia under denna behandling mer och mer, få att fuktig beten afsöndras derifrån i en stark ånge ström. Wid detta tillfälle förenar man äfwen swafwel med den del of råämnet, fom år bestämd till ofwanläder, hwilket ej sår stelna i käld: swafwelbundet fautfiv hibehåller nemligen samma spänstighet wid hågsk olifa wärmearader hwaremot det oswaflade styfnar i köld och icke kan fåd mjuft igen utan att uppwärma till nära kokhetta. Det oswaflade råämnet anwändes till klackar och till tjockare sulor. Når råämnet fått erforderlig mjukhet, tånibarhet och finbet, samt blifwit sammanfnådadt med de färger man önskar äifwa peråt, walsas det tunnt tillsammana med ———— —————— DA U— strumptyg, wid hwilket det fastnar och som efteråt tjenar till foder i skodonen; det upprullas sedan till torkning vå fora haåvlar, med undantag af de aldra tune naste sorterna, hwilka warsamt utbredas vå ramar, med mellanlag af musslin som hindrar kautsjudukarne att sammanklibba sig före torkningen. Sulorna pressas emellan refflade walsar, som gifwa dem en randig eler rutia vta. Dukarne och sulstyckena föras fedan i tillskärninaåsalen, och sönderskäras der til olika storlek, efter de särskilda sorterna fos don. De tillskurna styckena komma håris från till sjeljwa skomakeriwerkstäderna. Skomakeriarbetet förrättas af flickor, nnder tillsyn of werkmästare, fom mellan slicorna fördela läster oh tillskurna änte nesstycken af olika flag. Hwar sko eller qalosch förblifwer qwar på lästen, tills den år färdig lackerad. Mid uppdrag ningen på lästen fordras särskild omsorg. att få styckena tätt åtslutande, utan mir sta luft emellan läst och sko, emedan mel lankomna luftblåsor utwidga fig wid den ansenliga hetta, fom lackeringen fordrar för sin torkning, och widga ut sjelfwa skon ofwanom sig till en blåsa eller knöl. Fogarne bestå blott af tjock kautsjufernisfa, eller och af guttapercha, men fom hål ler sämre; någon söm eller sliftning kommer ej i fråga. Från skomakarewerkstäderna flyttas skorna i lackeringsrummet och de rifrån i torkrummen; lackeringen liknar den af annat läder; men fom kautsju in går i fernissan, är den owanligt feg och aft. År 1844 tillwerkades de första gummik galoscherna i Newyork och år 1816 öpp nade bolaget fin rörelse i den fabrifsbyggnad hwari den hittills bedrifwits. Redan då förfärdigades 300 till 400 par om dagen eller 90 till 120 tusen par om året; en produktion, fom då ansågs få stor, att man från flera Håll förefpådde bolagets undergång genom brist på af sättning. Nu tillwerkas likwäl 125,000