dcras medhjelpar: warit sysselsatta och äro årsredogörelser ide lemnade. Många egoskisten hafwa ifeagakommt: endast för att befrämja skogsafwerfningar. De flesta afse likwäl act fårbärtia lordbrukct. Skiftcoumgålderna utgöras någorlunda ordentligt efter det att lane Det hugnats med goda stördat; men om härda (misswårt-) år inträffa fon utfig ten för landtmåtares ärliga be gning blifwa om ide knapp åcrminstone owip, isynnerhet, som priserna å lefnad öförnökenh:ter i landet troligen aldrig meta komma att stå i samma sörhållance till Landtmätarctaxan, fåsom proporitenen war år 1828. Antalet landtmätare i länct år allt dersöre ide lätt att beräkna till rått proportion. mot årliga behofwet, få att lönsesa landtnätare funna wara förs wissade om tarslig urkomst. Jutraffar annorlunda faller wäl skulden hwarfen på landtmåätare eller hemmandegarne, men månne ide fonffe till större delen, på skogsafnämarne, hwilka på allt fått bråvföynda för att funna hastigt foröda skogarue, hwilka jennvål tillhörige Kronan, boftållen och ttononybyggen ide wårdas af nå gon menniffa? — Från Italien skriswes: Nöden år stor i detta land, och den blir sannolikt ännu större. Den wärande grödan år medelmattig, lyckligtwis ha drufworna Ån nu ej angiipits af sjukdom. Men. du bedrofligaste år hwad fvm. berättad om kokongskörden i Lombardiet. Silket år en produkt som utgör detta lands rikedom, och i år har en försarlig och sällsam sjutbom angripit sufesmaskarne wid den td då de begynna utarbeta kokong. De mu gra af inom några tiamars föyrlopp, stjerten antager en mörk lobafsfärg, gauns ffa ofta får hela kroppen fwarta släckar och de dö fom flugor hundratals och tusentais. Skörden kommer ej att utgöra tredjedelen af der wanliga belopet, hwars wärde I medeltal inom Lombardo-Benedig konungariket uppgår till 100—110 nallioner srancs. Den sörlust fom man wäntar sig för detta är, är så betydlig, ost priserna stigit oerhördt, hwaraf fas brikerna i Lyon utan idifwel lära få sännmg. (A. B.) — — — — Tillwerkningen af de Amerikauska gummigaloscherna Amerikanssa gummigaloscher blifwa dag igen mer och mer allmänna äfwen i Suropa; men hwar och hurn de i största nångden tillwerkas torde snappast wara sekant för andra än några engelska oc tyta Handelshus, fom sälja waran till de aljhandlare på andra ståällen. Newyork Tribuni innehöll emeller tid nyligen några ippgifter härom, fom både för söpmannen och ven enskilte förbrukaren torde wara if intresse. Fabriken befinnes i staden Newark, i taten Newlersey, och tillhör ett bolag, wars firma är Jndia Rubber Company —man har alltså i deösa namn adresen för omedelbara reqvisilioner. Anlägge ingen år utförd med få mycken omsorg