delad, ty min jagtpark gränsar till D..., och just der är willebrädssträcket fom starfast. Dock besökte jag alla dagar, och i sonnerhet wid den inbrytande natten, gränsorna, emedan der på en tid ofåre wägna snapphanar wisat sig, hwilka nog skulle hafwa luft, att på Ers höghets ber kostnad nedskjuta ett var hiortar. Just samma afton då jag hade hört af mitt jogtfölje, att han wid ett besök i denna parf, stött på ett misstänft röfwareband, som på hans anropande sprungit undan, beslöt faa att ströfwa omkring hela nats ten och ide sky någon möda för att sätta efter detta band. Jaa flod — det war just i folnedgåns gen — några hundrade steg från eken, wid hwilken Ers Höghet lurade på en hjort, dä jag hörde prassel bakom mig i buskurna. J den tanken, att en hjort drog fram, giorde jag icke den minsta rörelse, för att ide sjelf strämma den; men nu hörde jag bwiskande stämmor; jag wände mig få lätt fom möjligt om, och fåg 3 karlar framsmyga på en gammal farwäg. (Forts)