Norrländska Korrespondenten – 2 juli 1856, sida 2

Eveline dAubigny. (Från Franskan.) (Fortsfr. föreg. N:o) Gråt ide pappa, bwiskade fafta Eugene, garåt ide för min skull; de ffall snart bli bättre. Jag mill äta hwad jag får — gråt blott ide. Med en ansträngning, fom hans fpås da ålder gjorde hjeltemodig, twang han sig att förtära de eländiga bitar, fom tillfölo honom; men snart war hwarje husdjur inom wallarna dödadt, och häst oc hundkött hade blifwit en läckerhet, på bwilken soldaten satte högt wärde; och denna spis förtärde den fina, högättade Eveline; twang sig att förtära ven, för itt ide bog fin jon öfa afsmaken för ywad fom kunde anskaffas och drrigeom föröka hang lidande. Många af garnisonen hade redan allit offer för bristen, ob Eugenes och )sans moders bleka läppar läto frukta tt de snart skulle följa efter. Då för: ölle greswen ännu en. gång att besegra