samilj. Ravenscroft delade, som sagdt är, sin frukost med mig, od då han hade fule gjort fin gästfripets fordringar med den wålwilja fom utmärkte Honom, git han fram till fis byrå, öppnade den och tog derur ett guldmynt, smög det i handen på mig och fatte fig åter i den ländstol af läder, hwari han tillbragte fina dar gar art läsa Shakspeare. Då jag omfattade guldstyckycket, trodde jag mig känna det tyngre än de jag hittills has de fått; men en outgrundlig kraft fam enandrog mina fingrar och först i trap.