jag ide afhälla mig från art gråta af förtrytelse. Publiken trodde, att jag an: fölls af ett häftigt illamående; men Kean steg högtidligt fram til rampen för att underrätta den om anledningen till mitt lidande; jag fattade tag i honom, qwarHöll honom; och denna opisod roade icke litet åhörarna, fom slutade med att för. slä den löjliga scen, fom tilldrog fig un: der deras ögon. Man appläderade. Man låt servera en annan kyckking, fom man ropade, att jag skulle taga med i fuitlös sen. Spekiaklet fortfor och jag gjorde den aftonen en god måltid med min