sande folkmasforna Nästan under hela färden från Stockholm hade de unga wi kingarna helsats med jubelsaluter, eldar och flaggning, och uppefter Fyrisån regnade från stränderna landtmännens blombuketter öfwer dem. Så allmänt, om ock enfelt och osminkadt tilljades dem Det Hjertligaste wälkommen. Wid debarkeringen mötte alla wärdar, fom anmält fig till gåsters emottagande, och arm i aru bildades småningom af ftudenter och ftudens alla öfriga flasser ett oöfwerskådligt tåg upp till Ödinslund, dit mar anfom näst före fl. 3 på morgonen. Sedan Up: sala ftudent-fångförening afsjungit: Lenge war Nordens megtige Stamme fpjals tet etc: uppträdde ordförande kurator hr Edqwist, å fotställningen till Gustaf den Stores minneswård och frambragte en wälfomsthelsning i ett långt föredrag. Wid slutet af detta föredrag, fom beledsagades af lifliga hurrarop, började morgonsolen kasta fina första strålar öf. wer tornspirorna å den åldriga dömen och den af trenne nationer sammansatta skaran, som fyllde Qdinslund. Så gick solen här werkligen upp öfwer Skandi navismen medan sångföreningen afsjöng följande till melodien: Jag helsar dig fredliga flagga, författade ord af Prof Bottiger: