Utrikes. Frankrike. Kejsaren skall från fin första resa i de öfwerswämmade trafterna ba återfome mit mycket uttröttad. Genast efier fin ärerkomsi från Tours och Orleans skall han begifwa sig till boden i Plomdierea. Sedan några dagar bar på Pont-Reuf i Paris blifwit onbragt det första elek trista lanterneur. Deesa ur, hwilka öf werullt angifwa tiden lika oh äro synliga äfven nattetid, skola införas i bela staden, liffom det redan skett i Mare seille. England. Den i dog enligt A. B. ingånana telegrafdepesch, som officielt bekräftar uppgiften att engelska sändedudet i För: enta Staterna erhållit sina vass. ow utt saledes de divlomatista förbindelserna mellan England oc kavincttet i Wasbin ton äro afdrutna, besparar oss att tala om de bwarandra motsägande rykten om denna fal, fom cirkulerade i London under de dagar de nu ingängna iidningarne omfatta. Emetlerno fortjenar omnäåmnas, att man i London wille weta, att regeringen redan den 31 Maj i all nillbet lätit fem tinieskepp uttöra för art afgä til Bermudagsdarne att förstärfa den effadet af twå skruflmiestepp och te ångfregatter som redan for tre manoder sedan afgick til dessa farwatten, och i nödfall urrtaga siriden med de of Förs enta Staterna til Ricaragua-farwattnen ufjända sartyg. Den lord Alfred Paget tilihörande vacten Nlma öfwerseglades natten mellan den 4 och 5 dennes i Kanalen af belgista pakerängskeppet Diamond och sjonk efter wid piss sju minuter.