Norrländska Korrespondenten – 7 maj 1856, sida 2

Den hwite Ryttaren. (Af Aldvonse Ducheene. Kteckan hate nyss slagit nio i kyrkan Sonta Novella. Folfet war ide mera i rörelse vå gatorna i Florens, oh vå det gamla torget träffades andast några bandaade, som fommit att uppehålla fig, fulla farlar eller alskande. På gatan della Scala öppnades ett fönster i försa wäningea af ett lågt bus. En gammal qwinna stack ut hufwudet och drog drog det genast åter tilldaka, sagande: — Herre Jesus! Öwat aftnarna äro falla, och bwad det bläser swalt i den bär otacka December månad! Himlen är si swart fom botten af Arno. — Men fe då efier, om han icke fommer, Martyo, swarade inifräån en yngre och friskare röst. — Det biåfer sa starpt, säger jag er, ar jag ide fan hålla ögonen öppna; oc det är få kolmörkt, att jag ide stulle funna fe domkyrkan på fer feg8 af ständ.