82 — — — 4 — ge i j I a och tada för det visitkott, amiral MNac sier i fin tid lemnade mid Kronstadt. Det tillägges redan, hwad som klingar tterst sannolikt, att feisar Alerander felt ambord på flottan, för att betsa På, såväl i England, som i Frankrike. Jngenting fan warn mera i sin ords ning. Hwarföre skulle han längre hysa den ringaste rancune ware sig emot den ena eller den andra ar dessa höga puissancer, sedan han ändtligen för sin del multtomligt uppnått krigets ändamål2, J sjelfwa werket har man ju dock å begge dor ide welat annat än — ett och detfamma! Westmaf:erna hafwa welat Turkiets reorganisatien, det är precist hwad Ryssland också welat! IMBeftmakters na hafwa welat att Ryssland skulle taga fina tassar från Donau och Dardanellerna, Ryssland sjelf bar endast onskat en passande anledning till art werkligen ge nomföra ett dyllkt omflag i fin politif wid Swarta hafwet, fom den längesedan ins fur ide wara med tidens wissa förhållanden förenlig? Och det har fått den passande anledningen. Nåwål, det hela har, fom få ofta hån: der i denna werlden, warit ett missförstånd faferna hafwa åndtligen blifwit uppklarade, utreddn. Kejjar Alerander gör fig alltfå resfårva för att beföfa brodern, fejsaren i Y för gudar och parisare. De bada kejsarne fola omfamna Mwars andra. msymarföre ha wi begge slagits med vi Paris. Hwilken högtid detta skall blifwa ) fen förblindcelse! sNan den år föngrad. mQfroe freden! ... freden förewigt! La pace di Marcolfo! Marcoljus war, enlig: en italiensk far ga, en knarrig man, som hwarenda dag slogs med sin hustru, hwilfen för öfrigt också hade skinn på nåjan. Men hwarje afton blefwo de båda parterna goda wänner igen och mår! få tjur war denna fred, att man endast för att ännu en gång och oupphörligt få njuta dess måls lust, följande morgon började — piffa hwarandra på nytt. Wårsang. Wintern flyr med snabba wingar, Jagad af den unga wår; Och beställsam Flora slingar Brudkrans om sitt sköna hår, skall Alerander såga, hwil, Lossad bölja åter smeker Wänligt insjöns gröna strand Fisken glad i wassen leker; Neck tar harpa i sin hand. På hwar gren ett brudhof sitter Tusen tungor aspen rör; Wågen warm och salig sprittet När Zephirn dess mund berör. Rosen rodnar, lysst af solen; Trånad bleker liljans lind;F uProhet hwiskar blygt violen; Lik en fud är qwällens mind. Gäårlek, warelsernas källa, Rik som Skaparns phantasi! Ständigt ur ditt sköte qwålla Lif och fröjd oh harmoni. vä få I Torges och Hamnpriser i Stoklhola d. 26 Avril. Hwetmjöl, godt 3: 24, säria åa. 2 . 239 Oöornmiöl 1: 29 S2 41 14 M Ar — ö