at, blott deriöre alt dit läter mer eller nindre osannolift. Lafsång öfwer freden. (Ur Fahlu Tidning.) Det war ett fria, ett riftigt zig, Ty österns grymme jätte Mon monsisur Frankrife och förd Britannien krafter måte. Westmakterna de sände ut Twå somsar sin armada, Den arufligaste werlden fet, Att göra ryssen skada. Men ryska flottan qmmer fig, Så långe Kronstadt warar; Hon räder nåsa lång åt dem: Ny pytt, ni får få hara! Westmafterna i annan färd J mäktig wrede draga: Rå wi ej stora örlogåskepp, W.dskutor ffa wi taga! Wecskutor togo de med lusl; De togo inga städer, Men brånde upp allt beck i nord Oh sparrar, Wed och bräder. För det roska wäldet såg det ut Betånfligteanog och kriliskt. Ott Swerige icke då War med Par faaliat opoliti it). Mot rysjen slogs på Donaus strand Hundturfen ofoörfärad Öp ofårsigtin, wild, liksom Af rabies befwårad. Mestmafterna de förde då Mot Krim så många s.gel, Hit börja en mer sansad frid IM efter fonftenå regel. 98id Alma mål och Jnserman De mörda och de farga De roska trupperna, precis Som om de warit arga. 2— — — —(ä— 1——j— Men sern de lade sta i 10 Att frysa, swälta, supa Och dö i folera och sylcen, Att ej i striden stupa. Der ligga de ett år i dyn Och som mullwadar gräfwa. Till slut de tröttna att så der J Krimska gyttjan sträfwa. ——k—ä—ä—— 3 Å ömse fidor tänker man: mFSwad år mål wärdt att gräla? Wi taga hälften war, — och få t Sebastopol de Dela. r la Och når den halfwan togs; hwad fröjd Och hwilka segersalfwor: Den halfwan war som en signal Till tusen andra halfwor. Så blef det fred. — Det freden war, 3 Som hår jag skulle lofwa; Men jag få sömnig känner mig e Och lägger mig att jofwa. Rinaldo. 7e ; Ett äfwentyr på jernbanan — den jad fon j un en och der NN Fö ter te vd sas Der ärb — — — (Å — — — — 29 — om OA — — — ————— — — — —— -En äaldre gentleman frän Birmingham fördades nyligen på Biar-Lalleygjermvår . et st to