38) och göras rena genom wattnets bad och ordet (Eph. 5: 26) eller nya födels sens bad (Tit. 3: 5). 4) Det säges uttryckligen att apoftlarne döpte hela hus, hwilket uttryck just be tyder föräldrar och barn (Ap. G. 16: 33 och 16: 15. 1 Cor. 1: 16). 5) Origenes, fom war den lärdaste man på sin tid, och föddes af Christliga föräldrar endast 85 år efter Apostelen Johannis död, fåger att barn döpas till syndernas förlåtelse och att barndopet war nedkommet till hans tid från Avpoitlarnad dagar. Det samma intyga många andra kristna tyckans fåder, fwifas ffrifs ter ännu finnas qwar. 7. Har barndopet warit allmänt bruts ligt inom församlingen? Swar. Utan allt twifwel har det så warit. Under de första fyra hundra å ren från Christna fyrkans grundläggning fanns det hwarken något samfund af menniskor, någon enskild person, fom förs nekade barn att döpas. Endast Tertus lianus yrkade på döpelsens uppskof åt barn och icke heller det i alla händelser: Gregorius uppsköt den kanhända åt sina egna barn. Under de nästa sjuhundrade åren fanns det hwarken något samfund eller någon enstild person, som förnekade rättigheten och skyldigheten att döpa barn, utom fåt targ, fom förkastade allt utwärtes dop. Ar 1120 förkastade en sekt CPatros passianerna) barndopet, men rönte mot ftånd af de andra församlingarna, såsom kättersk, och blef snart till intet. Från den tiden satte ingen fig mot barndopet förrän wederdöparne uppfoms mo år 1522, och sedan den tiden har också den stora massan af kristna kyrkan fortfarit att bruka barndopet. 8. Hwarföre har detta sakraments förrättning på Swensta fätt namn af döpa, fom synes betyda detsomma fom doppa? Swar: Emedan då Christendomen först infördes i Swerige, på 800.: talet, både fullwextas och barns dop mestadels förrättades med neddoppning, dosk icke få som någon nödwändighet. — Det på åtskilliga ställen hår i ors ten hos de s. k. baptisterna numera icke owanliga brufet att ej låta döpa nNyföve da barn, har äfwen börjar winna efter följd hos denna sekts anhängare inom Ljustorps socken. Så t. er. omtalas att ett, inhysesmannen Kårdström i Stafre by ullhörigt, barn, som föddes nyärstiden, ej genom föräldrarnes försorg blifwit bes fordradt till dopet ännu lång tid derefter, utan hade, efter förutgången anmälan härom till wederbörande myndighet, lång mannen i församlingen fått fig uppdra. get att att härtill wara behjelplig. . — Generajpoststyrelsen har den 31 sistl. Mars till postexpeditör wid nya pofters peditionen i Ullånger förordnat e o. fontorsskrifwaren wid postwerket, t. f. poft mästaren i Bjästa, B. J. Lyon. An —