låtvikes. Franfrike. En korrespondent från Paris skrifwer: Den boskapspest, fom hårjar i Ungern, oroar regeringen ganska mycket. Mu kf wande djur medföru jmitta, är sa:t utom allt twifwel och frågan år nu blott huruwida hud och horn af freatur, fom blifvit under jjukdom slagrade, funna us tan fara begagnad. Regeningen har till Ungern ufskickt direltorn för Veturinårs inråttningen i S:t Aljort, hr Renaud, att undersofa denna fråga. Alla widare truppafsändningar frän Frankrife äro för slera dagar fedan fontrumanderade. Grefwe Orlow låter warit den för ste fom lyckönskat tejjaren efter kejiarinnans nedkomn. Kanonerna hade knappt börs jat lossas förr ån Orlow i stor uniform stod i Tuilcrierna, wantande på foretråde. Man fer huru innerligen wat ädet redan blifwit meslan dem som nyss woro fiender. efter hwad enfaldigt folk trodde, på lif och d.d. Kejsarinnan och den fejferliga prinsen fågad befinna sig wal och prins Jerome lärer wara på båttringswågen. En depescb från Paris af d. 22 Mars har följande lodelse: RA börsen berät. tas såsom officielt, att handeln med ut ländska wärdepapper kommer att fran och med nästa tiodag förbjudas. England. Toska blad ha en telegrafdeprich från London af den 19, hwari omformåles följande uppgifter i Timed rörande fridde wenfet hwelia ha alll utstende af att wahalfofsiciella: Sör att undwila wapenstilleständeta förnyande, kommer freden saancheäst an afslutas före Den 31 Mars. Her Iraftac tens uppsaåttande har blifvit utnamndt ett utskoti, bestående af lord Cowlev, ba ron Bourquenev, grefwe Buol, grefwe Cavour, Ali Pascha och baron v. Brunnow. Efter fredens afslutande förblifwer utskotter tilljammand fer ortnande of dee