Norrländska Korrespondenten – 19 mars 1856, sida 3

fer den andro, med den sjufwa bee fannelsen art deras hjertan ide mera tillhörde dem och att deras hoop hwilade på den ädte vrofessorus hjelp och bitind. Hwaåd fue van göras Tiga och hälla god min, pjelpa och råda, biifwa tackad och lofwad erei erkånela, bli ansedd fom en far, fon en far! — arma profscessor, det war då lönen för dina min åriga mödor, slutet på dina ljufva rlaner. Hwad du urfårt kommo andra oc fför: dade. i Professor P. war nu alldeles tillins tetgjord, och sedan han på fina skyddlin gars bröllop föreställt deras far, försjönk han i melankoli och reste till ett bad med gamla Sara. (Foris.) — Ön oHOFHHAt K(Ad. . Ä3 AE