Norrländska Korrespondenten – 19 mars 1856, sida 3

twå minderåriga flickor, fom du kaude uppföda efter din egen smak. Det pästäs att wär wän P. prö oc förfastat både de fer orejdätte och alla enforna. Jag bar hört sågas alt han warit werkligt förlofwad med arftagerskan; men då han funnit att puckelen war der enda redbara, fom stod åter af hennes arf, i förskräckelsen lem nat trollet i sticket, när guldet ej stod att finna. sa Lemnande ett sedwanligt afskedsbref, med många farwäl, många utrovstecken, många fläckar efter tårar, oc ett samelfurium af obegripliga skäl, samt fin förlofningsring flydde han ifrån fästmön oc började att erperimentera med de mine deråriga. Dessa experimenter räckte i många år. Under tiden blef den hederliga P. allt äldre och aflt skralare, fastän det just ide syntes för werlden. Flickorna blef: wo också naturligtwis äldre, och fom de bade mycket förtroende och aktning för fin goda farbror, så kommo de, den ena