loswande, och hade ingen luft att lemna den mjuka sängen, för att gifwa den är skade upprättelsen, sannolift fruktande att striden skulle medföra hans prydande med ordnar, att båras i blå och gula band — under ögonen. Utmanaren aflågånas de fig, men lofwade ihågkomma fin motständare då han härnäst träffade honom utan sångtäcket till sköld. — J Chriftianftad har firats ett fars navalsskämt på släde, der man gjordt fig luftig öfver de närwarande poliliska före hällandena. Tåget beskrifwes sålunda: Först såg man Pierrot såsom förridare för Fredskonferensen, placerad uti en på kälfar uppsatt större båt, hwilken, dragen af 6 hästar, fördes af Diplomatien, omgifwen af protokoller och noter samt med munläs. Uti bakgrunden syntes Kriget i Kavalleriuniform med hjelm och lans stödjande sig på en kanon och lossade bajonetter, samt Freden, hwitklädd qwinna med palmqwist i hand och ymnighetshorn wid fötterna. J båtens midt be funno fig de fyra stormakterna, fvarde ra representerad uti fin nationalkostym, diskuterande med de midt emellan dem upyresta fem puntterna. Uti andra flås dan såg man MNeutraliteten, klädd uti. hälften af en wapenrock från Gustaf Adolfs dagar och hälften modern natt rod, läggande med ena handen patience på ett bord, hwarpå swenska flaggan war bordtacke, oh med den andra hwilande på en pistol; på ena sidan befanns en li ten kanon och på den andra en till hålj: fen tömd päse, med inskription: 330,000 tor banfoj slädan fördes af en — tysk foldat. — Det filt utkomna häftet af Revue des deur Mondes innehåller i den wanliga öfwersigten öfver de båda fed nare weckornas politiska tilldragelser (ronique de la quinzaine) följande rörande Swerige: 7Man fan sanning ej undgå att in se, att Swerige, ehuru det ej deltagit i kriget, är en af de stater, fom mot Rygland antagit den bestämdaste och mest af gjorda stallning, ide blott genom fördraget of den 21 November, utan äfwen ge nom cirfulåret af ministern för utrifesärendena i Stodholm, ett cirkulär, fom, utan att på något satt dölja fördragets andemening, ho:ande staternes infråfte ningspoletik med en ny motståndare. Ifrån denna stund, fon man såga, war Swerige båterkalleligen bundet; det antog striden med allt dess answar och med utsigten att återwinna förlorade landskap, och härigenom förklaras den känsla af swiket hopp, med hwilken swenskarne sett fredsunderhandlingar åter öppnas; de sågo kriget wara på wåg att slutas i det! ögonblick, då de kände sig färdige att werfe samt inträda i det europeiska förbundet. Hwad hade förmått Swerige till detta dristiga beslut? Det är en punkt, öfwer hwiken en swensk författare, hr Lallerstedt, sprider ett helt nytt ljus i en på franska skrifwen bok. La Scandinavie, ses Craintes et ses Efperanced. J sjelfwa mer