Professorn sat: med klappande hjerta, och en qwäljande kansla af oro i ett kubinett wäntande att mamsell Maries gång skulle coras ditat. Ju längre han wäntade, dess ängsligaxe blef han, Män: ga gånger 2 ban beslutat att låla beta förslaget falla, men åter repade han mod. Nu war ci tid att besinna fig längre, 1 fe, der stod hon ju i dörren. rof fessorn hostade och kände all blos eiiinit A q?:Oe