Norrländska Korrespondenten – 12 mars 1856, sida 1

man har anmä ft att greswe Orlow, rå han föreställdes kejsaren, höll rill ho nom ett fullmändigt rat, hwilket eljest År brukligt blott då sändebud ofwerlemna fe na kreditiver. Wi åro tilljälle meddesa detta tal i en nästan ordagrann öfwersätming: Sire, nun höge bebertskare har uppdragit mig att för E. M. frambåra utttycket af hans högaktning och veltagande (sympathi) för E. M. och för den stora franska nationen. Min höge be herrskare delar med E. M. de uppriktiga ste önskningar för fredens återuppråttans de. Hwad mig angår, anser jag såsom den största ära att ha blifwit utsedd att för E. M uttryda dessa känslor och att deltaga i de fonferenser, fom skola åter skänka Eucopa fred. På detta tal swarade fejsaren, att han fullfomligt delade de åsigter och önskningar sändebudet ut talat och att det war honom ett nöje sä göra en få berömd statsmans bekantskav. — Her Orlow och Brunnow samt de dem åtföljande diplomaterna wisa sig of ta jå wål på ofjentliga ställen som i de ofåctella salongerna oth ådagalägga i sitt uppträdande ej ringaste slutenhet eller tiilbafadragenhet. Twårtom affettera dessa herrar en otwungenhet, örpenhet och åiskwårdhet, fom allifor modet sörråder deras afgt att wilja best:cka Ten all:nänna nee ningen. Att detta också fulländigt brad dem, fan man redan märta, oc) wi Au na föcsafca, att den offcitella werlden härstådes. med damerna i spet:sen, full.