Om det å ena sidan är både med mim Embetspligt och min öfwertygelse förenligt att, så widt af mig kan bero, uppmuntra och befordra sann och warm gudsfruktan, modren till sedlighet och alla dygder, åfwensom att ogilla och till näp before dra de enskilde sa:nhällsmedlemmar, fom på ett opassande eller wåldsamt fått ftör ra andras företag, hwilka, om äfwen af lagstridig beskaffenhet, det likwäl endast tillhör de offentliga myndigheterna att begransa oc rätta, år det dock å andra sidan åjwen mitt äliggande att tillse det lagens föreskrifter rörande den offentliga andaktsöfningen icke öfwerskridas på ett sått, som gifwer anledning till uppträden lika störande för det Gudomliga majeftåtets helgd som den borgerliga ordningen. På grund häraf och i öfwerenåftåme melse med min önffan, att i allmänhet wid frågan om uppkomne missbruks afhjelpande, söka bereda sådant medelst fös reställningar och warningar innan lagens swärd anlitas, har jag ansett mig böra hårigenom icke allenast erinra de s. k. läsarne om den ånnu fullt gållande kraften af Kongl. Plakatet den 12 Januari 1726; upplifwadt genom Kongl. Brefwet den 2 Maj 1751, deruti betydliga böter och i wisst fall landsförwisning stadgas såsom straff för dem, som hålla sammankomster i enstildta hus, under förcbärande of an daftsöfningar och förrättande of Gudstjenst, samt de som sådana fammanfomster bewista, med böter of minst 13 Nor 16 sk. bko beläggas, enar hwarje Guds fruttigt finne maste anses ega tislräcktigt utrymme för fin andaktsöfning offenilinen wid de allmänna Gudstjensterna i tyrkorna samt andra presterliga förrätt ningar, och enslildt inom sitt hud i frets fen af de fina, äfwensom att ett af flera personer, till förment stöd för dylika sammankomster äberopadt Kongl. Maj-tis Nådiga Bref af den I Januari 1822 till Dess Befallningshafwande i Westerdottens lan hwarken afser eller påbjuder NÅ gon förändring i ofwannämnde Kongl. Plakat, utan endast innehåller ect angife wet undantag för ett enskildt fall, dertill anledningen warit en del sockneboers aflagsenhet från förfamlingens kyrfa; utan ock marna och förs mana I läsarekomster ide deltagande perfoner, att dereft, emot förmodan, förbjudna fammankomster skulle efter detta komma att hållag, dock ice genom oroligheters anitiftande bryta allmän och enslild frid, uran åt mig efwerlemna att om åtals anställande föranstalta. Jemte det jag slutligen uttalar den öfwertygelse att till de ömsesides Sfmwerklagade missbrufens afhjelpande, en nitisk och upplyst medwerkan af wederbörande församlingars wördiga puesterskap såkrast skall bidraga, warda Kronooch Stadsbetjente Härigenom anbefallde att, i händelse dylika sammankomster härefter skulle fomma att ega tum, genast derom afgifwa rapport, fullständigt upptagande förhållantet så i ena som andra afseendet; på bet jag må fomma i ullfälle förordna om hwad fom bör till en of samhällets medlemmar önskad och för alla hehöflig ÄAAAAAA TRADPT ATI ADETIITTNEN TD