Norrländska Korrespondenten – 20 februari 1856, sida 2

Oljoberget. Af James Hamilton. (Efter det nyss utiomna 3:dje häft. af Bibliistbef för den Cristligu Familjen.) Och han gif ur, som Hand fed war, till Oljoberget, Lukas 22: 39, Bergen äro naturens minnesstoder. Likasom öarne ligga de afsides, och skänfa, likasom de, en tillflyft från en fars manade oc hådisk werld. J deras tysinad har månget tänkande finne funmt tills fälle til de högsta betraftelser och i deras Patmoslifa enslighet hafwa de klaraste uppenbarelser och de mest omfattande planer upprunnit; under det de tillika genom en slags oemotständlig dragningslraft förbundit fina namn med de mårte wårdigaste händelserna i den broliga taflan af menniskoslägtets historian. Och lifasom de äro höga sinnens naturliga wisteljeort oc den särstilda skådeplatsen för de betydelsefullaste tilldrageljer, få äro de äfwen be ädlaste minneswårdar. På långt afständ sängla de ögat; och ehuru deras gråa tidbok berättar fin saga om det förflutna, leda deras mot himlen.