Norrländska Korrespondenten – 30 januari 1856, sida 2

HTK EOAESER EINES lighet, fom uppenbarade fig för hans ögon. Han war nåstan böjd art antaga det förra, emedan den skona synen plötsligt förswann bakom den hwita fyrfor muren, utan att han i sin hänryckning fom fig före att utforska hvart den tog wågen. Näsian drömmande äterkom han till gåstgifwaregärden, der det numera icke fom i fråga att beställa någon häst för att fortsätta resan, utan i stället att om möjligt utforska den unga okändas hem. wist och namn. Gästgifwerskan, fom war en treflig och gladlynt gumma, syntes honom wara den, till hwilken han ibdetta afseende snarast borde wända sig. — Mor lilla! bor det några berrffac per bär i grannskapet? — frågade den resande. — Ja bewars, — swarade gumman; vå en stor herrgärd, fom heter Rastlösa, bor en förnäm herie, fom de falla grefe we och fammarherre, och fom är mäkta förnäm. — Har han nägra döttrar?