Norrländska Korrespondenten – 26 januari 1856, sida 2

inträffade, oder oc att den winning lystna engelskan tyckte att den nywirf wade agenten med liknöjdhet utråttade hennes ärender, han fick snart widfäns nad hela den förfärliga tyngden af hen: ned hårdhet od tyranni Wid minsta gensågelse, han wågade, lå: hon fina ans dra freatur ordentligt piffa honom, och många örfilar och flag måne han af hennes egna knöliga händer emottaga. Det tycktes som om en högre rättwisa hade u sett denne att hämnas de tårar, fom hand lättsinniga oc hjertlösa förhållande afvressat få många af hennes systrcat i Europa. Slutligen kunde han ej längre uthärs da den wåldfamma behandling, för hwils fen han ständigt war utfett, hwarför ban en wacker dag öfwergaf fin qvwinn liga plägoande och den trakt af staden, der hon bodde, samt wandrade af at West-River, der Hudsonsflodens wägor utgöra stadens gräns. Här tilbringade han någon tid sitt usla lif ibland det ämsta utskum af meanifkor, hwilta det flägena Europa, säsom för samhället kadlige och onyttige, utstött ur sitt sköte