vitctligarc wisd hwad jom mangd ganger förut år omnämndt: å ena sidan ringhes ten af de materiella hjelpmedel, med hwilka denna båtpostföring är utrustad, å andra sidan storheten af der mannas med och den härdighet mat köld och mös dor fom pryda dessa postförare, och fom göra dem rättwisligen förtjenta af ydligare öde än fom nu förr eller sednare wanligen blir deras dystra lott. Den 14 Dec. kl. 8 f. m. afgick från Klinte med Wisbyposten för den 13, Oands (öppna) ordinarie postbåt, förd af skepparen J. Nildson och roddarne N. P. Lindström, J. Olsson och S. Samuelson; men den måste för inträffad motwind wånda, och återkom tif Klinte den 15 kl. så e. m. Denna motgång war liksom en forderebelse till de olyckor fom slulle drabs ba denna poftjärd. (Forts.) — Lördagen den 15 sisil. Dec, då Yrofessor Eberstein proefiderade i Lund för en af honom utgifwen Theologisk af handling, såsom specimen för första Theo logiska professionen derstädes, afslöt han disputationsakten med följande wackra bön: Herre! Du fom wåra öden leder med en faders hard, afwårj stormarna och nöden frän ett älskadt fosterland! Hör wår bön — med tro och hopp flyge bönen till Dig opp! Skydda Kungen — wid hans sida tag en plats uti hans råd! Lär oss att din wink förbida stilla, utan öfwerdäd! Genom lyckta dörrar ju går till morgonsolen Du? Skydda Drottningen, hwars hjerta klappar så för Kung, som land; Skydda henne för hwar smärta, som gör kronan tung ibland! Skingra töcknen på dess stig, med ett himmelskt sken från Dig! Skydda thronens gamla ära, modren för wår Kungastam; Englar sånd att henne bära till det sista målet fram! Hjertats godhet wedergäll med en salig lefnadsqwåll! Skydda Arfwingen till thronen, Sweas framtid, Sweas hopp! Sanningen och religionen ityre Furstebanans lopp! Arofull och lyckosam må hans bana skrida fram! Skydda hela Kungahuset! må hwar Kungastammens gren i det rena himlaljuset frodas af dess milda sken! Slut dem alla i din famn, för of Gud! i Jesu namn! Skydda detta Lärosäte och hwar ljusets mälsman der! Jngen der sin pligt förgåte och hwad Dig han skyldig är! Hwad är kunskap på wår jord mot den kunskap ur ditt ord! Skydda ungdomen, jag beder ju för fosterlandels hopp: — Må till hennes gagn och heder hennes Söner wära opp, och, när profwet är förbi, mogen för din himmel bli! Carl Ch. Ederstein. Ransakningen å det s. Mjöl: bysmordet. Fv ET Ev se D