Norrländska Korrespondenten – 9 januari 1856, sida 1

sW hhhhLe —L—— er att Han måtte skydda en hwar för ndskans förderfliga rädslag till andelig och mlig skada. Må Herrans fruktan lära dishet att rått wandra på Hand wågar dy bereda oss och efterkommande den wål-. ignelje fom hwilar öfwer det folk, bvoilej oe ct Honem till fin Gud hafwer. Winn1) I ägger Eder att hälla Andand enhet get rom fridens band: Låter Christi ord ris ge cligen bo ikland Eder med all wikdom: (6 Må wår frifteliga tro och befännelje fom )wilar på den fasta Guds heliga ords )rund, ej förwandas ech i sin faliggörane Å e fraft förlamas genom nya läror, som inder gudaftighetell: sten störa den sanna cons helgedomsfåzid. 1 Sommer, låter 05 tillbedja och inäböja, och nederfalla för Herranom, med botfåre ; diga hjertans suckar wid minnet af fyn GS derna, fom honom fortörna, med trons f 3leda tilfötsigt wid ätanfan af Hans nå I delöften, med tackjamma hjertans lof inför!; härlighetens thron. Wi uppmane Eder i dertill, då Wi nu ock förordne och påsta bjure fyra allmänna högtidliga tadfägede ia jer, faste, bots och bönedagar att urderda nåstkommande år firas söndagarne den 2 Mars, ten 4 Maj, den 6 Juli och den 12 Oktober. Wi ojure och förmane fördenskull hårs I med Gder alla, både andliga och meridås liga, unga och gamla, mån ecth awinner, fom uti Wårt fonungarike Swerige byg ga, bo och wisias, ingen undantagen of hewad ständ ec wilior han wara nä, som af sjukdom eller annat oundwilligt förfall ej år hendrad, att Jpå förenämnde högtidliga tacsägelje-, faste-, Hot och böncttegar sätten alla werldsliga sysslor Fsito och efter em gudelig beredelse tidigt o enhålligt tråden upp i Herrans hus, usammastädes endrägteligen att betrafta Zuds heliga Ord utaf de dertill förord: nade terter, under böner och lofsånger. Wi befalle Eder famtoch sonnengen 3 SLE?Gud allsmältig nädcligen; Gijwet Stef holms Slott fom oswan. OSCAR. (1. 8) . L. A. Anjou. Böndags:Terterue r innewarande år åro följande: Forjea Dönsdagen: Ottesängen Pi 139: 23, 24. Utrens safa mig, GBad och få weta mitt hjerta: vepröfwa mig och förnim huru jag menar i Det. Oh se till om jag rå en ond wåg, Lär och lev mig vå den ewiga wågen. Högmesjan: Rom, 2: 4. Föraktar du Guds gothets, tåljamhets och längmodigshets riledom, ute förståndandes att Guds mildhet lockar dig till bättring. ö Aftonsången: Ps. 143: 1, 2. Herre, r aLn bön, förnim min bön för vin ssenings skull, bönhör mig för din rått färdighets skull, och gack ide till doms timed din tjenare, ty för dig år ingen Ice ti avarde rår fårdig å i Andra Döncdagen. c Ottesängen: Pi. 39,8 9 Nu, Herre swid hwad skall jag tresta mig? Uppa Dig hoppas jag. Åeals mig fan alla nam å Jynder. , Högmessan: Luc. 11: 9. Beder oc ccer fall gifeit warda; jåäler och I fv len sinna; ilappen och Eder si Ward upplatst. Aftensången: t Tim. 1: 15. Det å elt fast ord och i aka måtto wåt wårl ort man det anammar, att Christus I 2 a U . e. on