ALA — —— red ige granne, mint (ifs räddare, Panicz. enär Helena absolut wägrar att gifta fig med honom? Dm du hade warit i mitt stäle, gosse, och fett en björn framför dig med tänder få länga som en finger och skarpa fom en nälspets samt med flor, som i ett tag badefunnat fönderflita dig från topp till tå, få skulle du i din döds. ångeft hafwa lofwat ditt lifs räddare allt, till och med Helenas hand. — Aldrig! — ropade den förälskade doktorn. — Fråga blott Hulda, huru hon war till mods, då ormen låg under hennes fiol, och om hon icke i det ögonblicket skulle hafwa welat uppoffra allt för att fralsa lifwet? Men wäntil Det faller mig når gat in! — Jag will bedja Panitz mins da fina tankar från Helena oc i hennes ställe taga Elise, fom na år sjutton ar od) både stor oh stark för fin ålder, Wi funna uppiffjuta brölloppet ännu ett år od — — Jag wil inte ha honom, — ropade Elise, — ej en gång om han wore ins nefattad i guld. — Huru? Jnte du heller? — frågade